Alla Hjärtans dag!

Så idag var det dags igen, den fjortonde februari, alla hjärtans dag. Dagen då kärleken ligger tät i luften och alla är sugen på kel och mys, och alla andra diverse aktiviteter som kan få det att sprattla i hela kroppen. Du kanske väljer att ta med dig din kära ut på en romantisk middag, nått utöver det vanliga? eller du kanske nöjer dig med att bara sitta hemma och mysa i soffan, dricka ett glass vin, tända lite ljus och bara sitta och prata med skön ambient musik. Om man nu är så lyckligt lottad att man har nån att fira alla hjärtans dag med, det vill säga... Men så är tyvärr inte fallet för min del, men jag försöker dock att göra det bästa av situationen, vad det nu än kan vara...

Personligen så har jag spenderat min alla hjärtans dag nästan helt själv, bara suttit hemma och inte gjort nånting. Det kanske beror på att jag inte riktigt tror på det här med alla hjärtans dag längre, men är det möjligt att tappa tron på en så pass "romantisk" dag? Jag tror nog att jag har gjort det -Det låter kanske konstigt men så är det. Jag har aldrig riktigt fått uppleva en riktigt sån där romantisk alla hjärtans dag, jag har väll fått den en och en annan ros, men det var när man gick på högstadiet då det delades ut rosor till alla i skolan som man senare skullek unna ge till en person som man gillade så där lite extra. Men enligt min mening så räknas inte den "obligatoriska högstadie rosen", den är nog mest bara för att nån stackare ska bli utan blommor på denna "romantiska" dag. En annan sak som jag stör mig på är att se hur krystat alla hjärtans dag har blivit för vissa. Men ser verkligen hur en del människor lider för att dem måste vara lite så där extra romantisk och passa upp på sin partner lite mer än vanligt. Man ser verkligen skräcken i ögonen på vissa - "Nej va jobbigt med alla hjärtans dag, det är verkligen tur att det bara är en gång om året" den känslan får man när man ser filk i ögonen. Ja dom ska ju i alla fall vara glad över att dom har nån som gillar den för den man är, och att han/hon har någon att tycka om.

Jag har verkligen en konstig sorts hatkärlek till alla hjärtans dag, jag gillar verkligen idéen med den här dagen. Men när man inte har nån att uppleva den med så blir det lätt att man börjar mer eller mindre avsky den här dagen. Eller jag är nog mer bara avundsjuk på de som har någon att sova med, nån att älska och någon att skratta med. Visst, jag har en rad olika människor som jag kan skratta med, men jag vill ha mer. Ni kanske tycker att jag är en girig jävel nu, och jag klandrar er inte för det heller. Eller ni tänker kanske "Ja man kan ju inte få allt här i världen" eller nått i stil med "den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket". Men jag har tröttnat på att vara den som är ensam, den som inte har nån att älska. Är verkligen jobbigt ibland att se och höra om folk som står en nära som har det så extremt bra med deras nya/gamla partner, tro nu inte att jag inte är glad för deras skull, för det är jag verkligen. Men det känns lite som om att det är min tur att hitta nån nu, nån som inte blir velig efter några veckor/månader, utan nån som verkligen vill sattsa och försöka...


Här är en riktig "grinlåt", till oss alla som inte har hittat nån att dela alla hjärtans dag med!
Den får då mig att gråta lite varje gång jag hör den...


Till er som har någon att fira alla hjärtans dag:

Jag önskar er en romnatisk och mysig alla hjärtans dag!
Puss och Kram xoxo